På Lördag morgon lyckades jag masa mig upp före soluppgången, vinglade trött iväg till Östra hamnen, blåsigt och mörkt men nästan inga moln.
När jag kom ned till hamnen rodnade det vid horisonten och jag hade tid att klättra upp på berget för bättre utsikt.
Väl uppe på berget fick jag vänta ett tag i snålblåsten, men ca 05;30 gled hon upp ur havet. Visst, alla soluppgångar är rätt lika, men det är något särskilt med att hälsa solen och dagen, filosofera lite och frysa.
Som alltid blev det rätt många bilder och fler ska visas senare, blev en del över hustaken, fyrar och annat.
Efter ett tag började min längtan efter frukost bli större än min längtan efter flerbilder, men på väg ned från berget silade solen så vackert genom en sälgbuske så det fick bli en bild till.
Sedan smakade det gott med hett te och smörgås på skärgårdsbröd från Backers. Kanske även ska erkänna att efter frukosten kröp jag ned i sängen igen och somnade om, mycket gott.
Fler bilder hos Helgbilden,
/T
Läs även andra bloggares åsikter om soluppgång, Öja, Landsort,